Jenny Nyström – Konstnären bakom den svenska tomten

Hem > Jenny Nyström

Jenny Nyström (1854–1946) är en av Sveriges mest älskade konstnärer och illustratörer, känd för att ha skapat den ikoniska bilden av den svenska tomten. Utöver sina julmotiv var hon också en pionjär inom svensk barnboksillustration och en av de första att arbeta med illustrerade vykort i stor skala. Hennes inflytande på svensk konst och kultur är fortfarande starkt och hennes verk är än idag mycket eftertraktade.

Jenny Nyströms liv och bakgrund

Jenny Nyström föddes 1854 i Kalmar och blev tidigt uppmärksammad för sin konstnärliga begåvning. Genom en gedigen utbildning och målmedvetenhet lyckades hon slå igenom som illustratör i en tid då få kvinnor hade den möjligheten.

Uppväxt och utbildning

Nyström växte upp i en akademisk och musikalisk familj där hennes konstnärliga talang tidigt uppmuntrades. Som ung vuxen flyttade hon till Stockholm för att studera vid Konstakademien och där blev Jenny Nyström den första kvinnan att vinna akademiens kungliga medalj. Hennes framgång ledde till att hon fick resa utomlands och vidareutveckla sin teknik.


Konstnärlig stil och inspiration

Nyström inspirerades av nordisk folklore, sagor och den nationalromantiska rörelsen. Hon kombinerade realism med berättande element och skapade detaljrika, levande illustrationer.

Hennes motiv innehöll ofta:

  • Vardagsliv på den svenska landsbygden
  • Sagoväsen och mytologiska figurer
  • Starka färger och detaljerade kläder för att skapa en autentisk känsla

Den svenska tomten och Nyströms arv

Jenny Nyström är en av de mest inflytelserika konstnärerna i svensk historia, särskilt när det gäller jultraditioner. Genom sina illustrationer av tomten skapade hon den bild av den svenska julen som fortfarande lever kvar idag. Hennes verk har präglat generationer och bidragit till att forma hur vi ser på tomten som en vänlig och hårt arbetande figur. Tack vare dessa verk är Jenny Nyström idag känd som “tomtens mamma” i Sverige.

Tomtemotivet i hennes verk

Nyströms tomtar var unika och särskilde sig från den västerländska jultomten genom att vara mer folkliga och närmare den ursprungliga gårdstomten. Hon använde ofta traditionella svenska miljöer och klädedräkter i sina illustrationer, vilket gav dem en autentisk känsla. Hennes bilder kunde skildra tomten som:

  • En hjälpsam figur som sköter om gården
  • En vänlig varelse som delar ut julklappar
  • En hemlighetsfull och lite lurig gestalt som vakar över hemmet

Hur hennes bilder formade den svenska jultraditionen

Genom sina illustrationer spred Nyström en enhetlig bild av tomten över hela Sverige. Tidigare kunde tomten variera i skepnad beroende på var i landet man befann sig, men tack vare hennes bilder blev han en mer enhetlig figur.

Hennes vykort och illustrationer användes också i tidningar, böcker och julhälsningar, vilket förstärkte hennes påverkan på julfirandet. I dag används många av hennes motiv fortfarande på juldekorationer, julkort och andra trycksaker.

Kvinna i bahytt (1885)

Gustav Vasa as Child in front of King Hans (1881)

Study for The Convalescent (1880)

Old French Countrywoman (1885)

Portrait of a Lady (1885)

Konvalescenten (1884)


Nyströms betydelse för svensk konst

Utöver sina tomtemotiv var Jenny Nyström en viktig pionjär inom illustration och svensk vykortskonst, där hon var en av de första svenska konstnärerna att etablera sig som illustratör för kommersiella vykort och barnböcker. Hennes illustrationer trycktes i stora upplagor och blev mycket populära.

Hon arbetade också med tidningar och förlag, vilket gjorde att hennes konst nådde en bred publik. Genom sitt arbete bidrog hon till att forma hur illustrationer användes i tryckta medier i Sverige.

Påverkan på samtida och framtida konstnärer

Många svenska konstnärer och illustratörer har inspirerats av Nyströms stil och sätt att berätta genom bilder. Hennes sätt att kombinera realism med sagolik estetik har haft en långvarig påverkan på framför allt barnboksillustrationer och vykortskonst.

Hon var också en förebild för kvinnor inom konsten och visade att det var möjligt att skapa en framgångsrik karriär som illustratör i en mansdominerad bransch.